Cykel över bron, månväg till holistiskt retreat. Blygdläppen äter piller i förebyggande syfte, för att inte förlora greppet om cykeln. Benen spinner snabbt, det gäller att ha starka ben. Och höfter. För deras skull börjar Blygdläppen varje dag med en skål mjölk, mini 0,4 %. Fettet har ingenting med skelettet att göra. Fettet har allt med skelettet att göra. Vaktar lederna från medvetenhet om varandra. Medvetna ben klämmer och somnar, domnar. Myror i benen, energi. Blygdläppen är en fettfri fläsksvål, ändå fläsk. Passar till jul och andra festligheter. Frossa, fresta, frestelse.
”Macchiato med mera mjölk, mera, mera, mera, jag behöver näring, kon ammar mig” beställer Blygdläppen. ”Och ägg! Mera ägg! Hönsmens!” skrattar hon. Dessutom två croissanter, det är mycket effektivt med croissant. Två stycken är i princip en måltid. Munnen fläker upp, ut, tandköttet kryper ihop över tänderna och mår om sig. Näringsbrist, närhetsbrist.
Inget tillåts vara gott i Sverige, utom maten. Att kalla något annat gott är en kliché. Tack för maten den var god, hälften spydde, resten dog.
Blygdläppen spyr upp livet för att slippa dö.